Vi var riktiga "stabonar" (stadsbor på skånska) och hade packat som om vi skulle vara borta en vecka. Men vad gör väl det? Det var mest mat och dricka som tog plats. Och åt och drack gjorde vi!
Pojkarna gav sig ut som riktiga Alfa-hanar och samlade ved. Jag satt mest och solade mig vid grillplatsen...
Annika och jag gick ner till stranden och låtsades att vi var på en öde ö (det är vi ju nästan).
Sen började festen! Vi sjöng alla sånger vi kunde mer än tre ord på och eldade allt vi kunde hitta. John bevisade att glas faktiskt smälter i en helt vanlig eld.
Vi såg på en av världens finaste solnedgångar, med fem svanar som simmade förbi (ungefär) samtidigt.
Mattias letade efter solen som försvunnit bakom horisonten.
Somnade gjorde vi inte förrän kl fem på morgonen och då var det ljusan dag. När vi vaknade igen såg Annikas "cry for help" ut såhär:
Vi saknade Emelie ungefär såhär mycket:
Kram //Tina
No comments:
Post a Comment